
Tänkt lite på det att man har ju vänner som man får tidigt i livet och sedan tappar.. Men en del vänner ha man kvar.
Vänner jag har kvar sedan länge är ju Teresa och Kristian 1983 träffade jag dom första gången.
Pernilla och Anki träffade jag 1989 första gången.
Carina träffade jag 1994 första gången
Tanja träffade jag 1998 första gången
Hanna träffade jag 2000 första gången
Sedan finns det ju helt klart andra vänner som man hade en kort tid då man var mindre men som man inte har kontakt med längre.. Vilket i vissa fall är synd.
Sedan har man ju sina arbetskamrater vilket jag har turen att ha några riktigt bra, en del har ju även sina syskon.. Och jag har 2 jätte bra syskon och dom i sin tur har två kalas män..
Jag tror ju å andra sidan att dom vänner man har sedan man var yngre är dom riktiga vännerna och dom man får när man är äldre är mer ytliga vänner...
Men det är ju så att alla regler har ett undantag...