.. läsare så måste jag bara skriva det.
Varför är man en komplett familj för att man har barn? Har man inga barn så är man inte en komplett familj?!
Jag tycker att jag och Henrik är en familj. Han älskar mig och jag älskar honom. Är han borta så får jag en sån saknad i bröstet och känner mig inte hel. Så förklarar många att dom känner när deras barn är borta. Jag har inget att jämföra med men jag tycker att det är fel att tycka synd om folk som inte har barn för då är dom ingen familj och får aldrig känna den känslan att ha familj.
En del väljer att inte ha barn. Andra väljer att inte adoptera. Och andra kanske inte kan få barn.
Är det synd om dom för att dom inte blir en familj då?
8 kommentarer:
Jag instämmer till fullo kära du!
Jag tycker även det är lite märkligt när vuxna människor säger att de tex ska hem till "sin familj" och då inte menar hem till sig och sin respektive som man kan tro utan hem till sina föräldrar.
Klart du och Henrik är en familj! En alldeles äkta och underbar familj som ska ha samma rättigheter som alla andra.
Tack Elin!
Jag tog upp samma ämne på min blogg och länkade till din. Pussar och kramar!
Åh det måste jag läsa..
Puss å kram!
Jag antar att det är mig du syftar på för att jag skrivit så i MIN blogg. I min blogg så skriver jag om MITT liv, MINA känslor! För MIG/OSS så är barn meningen med livet. För mig så hade ett liv utan barn inte varit ett fullgott liv. Och jag har inte kunnat få barn lätt heller genom att knäppa med fingrarna! Och jag har vänner som valt bort barn för att de inte vill ha barn, jag har vänner som inte kan bli gravida och valt adoption för de känner också att de vill verkligen bli föräldrar och ha BARN! Sedan finns de de där kanske ni tillhör som känner att adoption inte är något för er och väljer när det inte blir biobarn att leva ett fullgott liv utan barn och det har jag största respekt för! Jag har aldrig tyckt synd om er eller uttryckt något om er över huvudtaget, vet inte om det är det du syftar på??
Jag ser det som att ni har det liv ni vill ha med varandra och att ni är nöjda som det är men ert liv är inte mitt liv och mitt liv är inte ert liv! Men jag känner mig verkligen inte som en komplett familj med "bara" min man. Men! Om vi inte hade kunnat adoptera och inte kunnat få biobarn (vi har nu lyckats få barn på båda sätten) så hade vi haft barn på andra sätt i vårt liv som typ fosterbarn eller liknande, vi hade gjort ALLT för att få ha barn på ett eller annat sätt i vårt liv för vi kände att det var och är meningen med livet. Hade vi inte kunnat ha fosterbarn heller så hade vi ju varit tvugna att acceptera barnlösheten och hitta andra saker som är meningen med livet än barn! Men bara för den sakens skull så dömer vi inte ut andra, prackar på dem (er) våra värderingar kring det för det är just våra värderingar! Jag tycker ni verkar ha ett rikt liv där ni reser och gör saker tillsammans! Vi är goda vänner men vi har olika saker i vårt liv, olika intressen och prioriteringar och det ena är inte bättre än det andra. Det finns väl inga rätt eller fel i detta?! Jag står för att jag älskar barn, jag har alltid drömt om barn! Och när man inte vill te x adoptera barn osv eller se andra alternativ än att vara gravid och föda barn så är väl inte barnlängtan så stor utan man ser att jaja, vi har det bra även utan barn och det är ju toppen om man känner så!! Det viktigaste är att man gör det som känns rätt för en själv och självklart ska man inte tycka synd om andra hela tiden, det har jag inte tid med att ens reflektera över, var och en skapar ju sin egen lycka, eller hur?
Jag antar att det är mig du syftar på för att jag skrivit så i MIN blogg. I min blogg så skriver jag om MITT liv, MINA känslor! För MIG/OSS så är barn meningen med livet. För mig så hade ett liv utan barn inte varit ett fullgott liv. Och jag har inte kunnat få barn lätt heller genom att knäppa med fingrarna! Och jag har vänner som valt bort barn för att de inte vill ha barn, jag har vänner som inte kan bli gravida och valt adoption för de känner också att de vill verkligen bli föräldrar och ha BARN! Sedan finns de de där kanske ni tillhör som känner att adoption inte är något för er och väljer när det inte blir biobarn att leva ett fullgott liv utan barn och det har jag största respekt för! Jag har aldrig tyckt synd om er eller uttryckt något om er över huvudtaget, vet inte om det är det du syftar på??
Jag ser det som att ni har det liv ni vill ha med varandra och att ni är nöjda som det är men ert liv är inte mitt liv och mitt liv är inte ert liv! Men jag känner mig verkligen inte som en komplett familj med "bara" min man. Men! Om vi inte hade kunnat adoptera och inte kunnat få biobarn (vi har nu lyckats få barn på båda sätten) så hade vi haft barn på andra sätt i vårt liv som typ fosterbarn eller liknande, vi hade gjort ALLT för att få ha barn på ett eller annat sätt i vårt liv för vi kände att det var och är meningen med livet. Hade vi inte kunnat ha fosterbarn heller så hade vi ju varit tvugna att acceptera barnlösheten och hitta andra saker som är meningen med livet än barn! Men bara för den sakens skull så dömer vi inte ut andra, prackar på dem (er) våra värderingar kring det för det är just våra värderingar! Jag tycker ni verkar ha ett rikt liv där ni reser och gör saker tillsammans! Vi är goda vänner men vi har olika saker i vårt liv, olika intressen och prioriteringar och det ena är inte bättre än det andra. Det finns väl inga rätt eller fel i detta?! Jag står för att jag älskar barn, jag har alltid drömt om barn! Och när man inte vill te x adoptera barn osv eller se andra alternativ än att vara gravid och föda barn så är väl inte barnlängtan så stor utan man ser att jaja, vi har det bra även utan barn och det är ju toppen om man känner så!! Det viktigaste är att man gör det som känns rätt för en själv och självklart ska man inte tycka synd om andra hela tiden, det har jag inte tid med att ens reflektera över, var och en skapar ju sin egen lycka, eller hur?
SJÄLVKLART att du och Henrik är en familj, säkerligen en komplett familj! Jag kände inte att jag och Anders var komplett innan vi fick barn men det är JAG!
Ni har det ju så bra eller hur? Klart att ni är en familj.
Love u
pöss från mamman
Ps Man ska alltid göra det som känns rätt i sitt hjärta Ds
Skicka en kommentar